Njurarna har många livsviktiga uppgifter
Superhjältenjuren tål en massa, till och med att man donerar den ena av sina njurar till någon anhörig. Men inte ens superhjältar klarar sig helt på egen hand. Högt blodtryck och diabetes skadar njurarna. Hjälp dem alltså att bevara sina superkrafter genom att leva hälsosamt: motionera, minska på saltet, inte röka – och förebygga fetma, högt blodtryck och diabetes.
Superhjältenjuren
Njurarna har många livsviktiga uppgifter. De renar kroppen på överflödig vätska och på slaggprodukter. De deltar i blodtrycksregleringen. De styr produktionen av röda blodkroppar och aktiverar D-vitamin. Utan fungerande njurar skulle människan dö.
Njurarna kan ta skada av sockersjuka, högt blodtryck och kärlförkalkning. Njursvikt kan också orsakas av medfödda njursjukdomar eller av en njurinflammation. Njurfunktionen avtar också med åren.
Hälsosamma levnadsvanor gör gott även för njurarna. Motion, saltfattig diet och rökfrihet förebygger blodtryckssjukdom, övervikt och diabetes. Effektiv behandling av blodtryckssjukdom, diabetes och störningar i blodfetterna skyddar njurarna. Äldre personer och personer som redan insjuknat i en njursjukdom har anledning att vara försiktiga till exempel med sin användning av inflammationsvärkmedicin.
Superkrafterna
1. Superkraft
Renar kroppen på vätska och slaggprodukter.
2. Superkraft
Reglerar blodtrycket.
3. Superkraft
Styr bildningen av röda blodkroppar.
4. Superkraft
Producerar D-vitamin.
Superhjältenjurens fiender
Fiende 1: Övervikt
Fiende 2: Högt blodtryck
Fiende 3: Salt
Fiende 4: Dåliga levnadsvanor
Fiende 5: Diabetes
Fiende 6: Ärftliga njursjukdomar
Fiende nummer 1: Övervikt
Övervikt belastar kroppen. Den ökar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Den höjer blodtrycket och stör fettbalansen i blodet.
Skadligast är den typ av fetma som lägger sig kring midjan, dvs. midjefetman. Den leder till att det samlas överskottsfett kring kroppens inre organ, vilket i sin tur skadar organen och blodkärlen. Blodkärlen förträngs och orsakar förhöjt blodtryck som skadar njurarna.
För mycket fett i kombination med störningar i sockerämnesomsättningen ökar risken att insjukna i diabetes. Diabetes i sin tur är en av de vanligaste orsakerna till njursjukdom.
Motion hjälper den som vill banta. Motionen sänker blodtrycket och korrigerar blodets fettvärden. Motion minskar speciellt effektivt midjefetma, även om viktminskningen i sig kanske inte är så stor. Motion förbättrar dessutom cellernas insulinkänslighet, vilket innebär att musklerna bättre kan utnyttja sockret som energikälla.
En bestående viktminskning kan bli verklighet om du kombinerar motion med en hälsosam diet. Men tyvärr finns det inga mirakeldieter. Regelbunden måltidsrytm och minskad användning av hårda fetter utgör det första steget mot en lyckad viktnedgång. Bäst vore det att äta en måltid eller ett mellanmål var 3–4 timme. Ät mångsidigt och använd mycket fibrer. Var speciellt uppmärksam på pålägg, kaffebröd, samt salta och söta delikatesser. Portionsstorleken har också betydelse.
Titta episod 1 (finska):
Superhjältenjuren vs övervikt
Fiende nummer 2: Högt blodtryck
Förhöjt blodtryck skadar njurar, hjärta och blodkärl. Höga blodtrycksvärden kan orsakas av primär blodtryckssjukdom, men ofta är det levnadsvanorna som ligger i bakgrunden. Midjefetma, för mycket salt, för mycket alkohol, rökning och för lite motion höjer samtliga blodtrycket.
Cirka två miljoner av alla vuxna finländare har idag förhöjda blodtrycksvärden. Bara var femte av oss kan strykas idealiska blodtrycksvärden. Högt blodtryck ger vanligtvis inga direkta symtom och upptäcks därför bara genom mätning. Ett idealiskt blodtryck ska ligga under 120/80. Om trycket upprepade gånger ligger över 140/90 är det skäl att utreda orsaken, och vid behov inleda medicinering.
Motion och en hälsosam diet, saltfattig och fiberrik föda, samt minskad mängd mättat fett i kosten är bra metoder för sänkning av blodtrycket också utan medicinering. Det är naturligtvis alltid lika viktigt att sluta röka och dra ner på alkoholbruket, men det gäller speciellt om du har förhöjt blodtryck.
Om det bland dina släktingar förekommer njursjukdom lönar det sig att kontrollera blodtrycket regelbundet.
Titta episod 2 (finska):
Superhjältenjuren vs högt blodtryck
Fiende 3: Salt
För mycket salt skadar hälsan. Det belastar njurarna, hjärtat och blodkärlen. För mycket salt samlar vätska i kroppen och höjer blodtrycket.
Mest salt får kroppen ur bröd, charkuterier och ost. Färdigmat och halvfabrikat kan innehålla stora mängder salt. Rekommendationen för vuxna är 5 gram salt om dagen, dvs. en knapp tesked.
Det bästa knepet för att minska saltet i kosten är att läsa produktbeskrivningarna. Jämför produkterna i hyllan och välj det alternativ som innehåller minst salt. Mat kan smaksättas också utan salt, men det kan vara värt att ta det långsamt om du försöker vänja dig vid saltfattig kost. Undvik helst salta snacks. Salthalten i födan minskar också om du sköljer ingredienserna, blötlägger dem i vatten och kokar i rikligt vatten.
Också specialsalt, som t.ex. bergs-, rosen- och örtsalt innehåller natrium som är skadligt för kroppen. I mineralsalterna har natrium ersatts med kalium och magnesium, och därför är natriumhalten i dessa låg. Mineralsalter lämpar sig emellertid inte för de personer med njursvikt som ordinerats kaliumbegränsning.
Titta episod 3 (finska):
Superhjältenjuren vs salt
Fiende 4: Dåliga levnadsvanor: tobak och alkohol
Rökning och riklig alkoholanvändning ger upphov till blodkärlsförändringar, de höjer blodtrycket och skadar njurvävnaden, vilket i sin tur leder till försämrad njurfunktion.
Rökning ökar andelen dåliga fetter i blodet. Rökningen orsakar en ständig inflammation i blodkärlsväggarna, vilket leder till att blodkärlsförträngning, förkalkning och blodkärlsstelhet utvecklas snabbare. Riklig alkoholanvändning ökar vikten, försämrar blodets fettvärden och orsakar störningar i salt- och mineralbalansen.
Bäst vore det att inte alls börja röka. Men det lönar sig ändå alltid att sluta. Med hjälp av olika nikotinpreparat kan du lindra dina abstinenssymtom. Minskad alkoholanvändning eller att helt upphöra med alkohol märks snabbt i kroppen. Det syns i dina blodvärden och du känner dig piggare och har mer energi. Hjälp finns alltid att få av hälsovårdspersonalen eller på olika webbplatser.
Titta episod 4 (finska):
Superhjältenjuren vs dåliga levnadsvanor
Fiende 5: Diabetes
God diabetesbehandling skyddar njurarna. Om balansen däremot är dålig blir risken stor för att du ska insjukna i någon njursjukdom. Kom ihåg att sköta ditt blodtryck och dina blodfetter lika bra som du tar hand om ditt blodsocker. Njurfunktionen ska regelbundet följas upp hos alla diabetiker genom att undersöka proteinhalten i urinen.
Typ 2 diabetes i anslutning till metaboliskt syndrom är den vanligaste orsaken varför man blir tvungen att inleda dialysbehandling. I Finland lider en halv miljon människor av diabetes, och av dem kan nästan en tredjedel redan ha fått njurförändringar, dvs. diabetisk nefropati. Diabetiker, och speciellt de med typ 2 diabetes behöver inte ens känna till att de har diabetes.
Med hjälp av goda levnadsvanor kan du förebygga eller åtminstone bromsa upp typ 2 diabetes. Redan en halv timme motion om dagen minskar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Samtidigt lönar det sig att undvika hårda fetter och att öka användningen av mjuka fetter och fiber. Tillsvidare har man inte lyckats hitta några sätt att förebygga typ 1 diabetes.
Titta episod 5 (finska):
Superhjältenjuren vs diabetes
Fiende 6: Ärftliga njursjukdomar
Njursjukdomar kan också vara ärftliga, men man kan lindra eller fördröja uppkomsten av också många ärftliga sjukdomar om man bara upptäcker dem i tid. Uppföljning och effektiv blodtrycksbehandling är synnerligen viktiga faktorer
Risken att insjukna försvinner inte av att man förtränger sådana tankar. Det lönar sig alltid att berätta för sin läkare om de sjukdomar som finns i släkten. Den vanligaste ärftliga njursjukdomen är den vi kallar polycystisk njursjukdom, dvs. cystnjure. Sjukdomen upptäcks vanligen innan personen hunnit fylla 30. Njursvikt uppstår sällan under ungdomsåren, men redan i ett tidigt skede kan man se förhöjda blodtrycksvärden. Bra behandling kan hjälpa att förebygga förtida försämringar i njurfunktionen..
Titta episod 6 (finska):
Superhjältenjuren vs ärftliga njursjukdomar
Har du redan njursvikt?
Superhjältenjuren ger också råd om hur du tar hand om dina njurar och ditt eget välbefinnande om dina njurar redan är sjuka. Med rätt livsstil kan du bromsa utvecklingen av njursvikt.
Titta video (finska):
Sorromunuainen ja liikunta
Titta video (finska):
Kissamunuainen vastaan suola
Titta video (finska):
Ninjamunuainen ja fosfori
Titta video (finska):
Naamiomunuainen vastaan tupakka
Titta video (finska):
Zedimunuainen vastaan infektiot
Titta video (finska):
Hämismunuainen vastaan masennus
Munuais- ja maksaliitto
Munuais- ja maksaliitto tukee sairastuneiden ja elinsiirron saaneiden sekä heidän läheistensä hyvinvointia ja valvoo heidän oikeuksiaan sekä jakaa tietoa munuais- ja maksasairauksista.
Siirry liiton sivulle
Mahtimaksa korjaa, varastoi ja puhdistaa
Maksa on kehon monitoimikone. Se paiskii hommia urakalla. Mahtimaksakaan ei selviä ilman hyvää tiimiä. Ylipaino ja alkoholi sekä virukset ja väärin annostellut lääkkeet uhkaavat urakkaa.
Siirry sivulle Mahtimaksa
Sano KYLLÄ elinluovutukselle
Jokaisella on oikeus olla elinluovuttaja ja pelastaa jopa kuuden ihmisen henki. Allekirjoita elinluovutuskortti, lataa sovellus, kirjaa Omakantaan ja kerro läheisillesi – tai tee kaikki yhdessä.
Siirry sivulle elinluovutuskorttiSivua ylläpitää Munuais- ja maksaliitto. Ratamestarinkatu 7 A, 00520 Helsinki. www.muma.fi(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)